om någon skulle råka komma in på denna blogg och läsa vad jag skrivit tror denna människa säkerligen att jag är en galning som ska låsas in.

kanske.

saken är. jag är helt normal.

jag är den där normala tjejen som du ser i matvarubutiken,arbetet/skolan på krogen eller som går på stan. jag sitter inte hemma och offrar djur till djävulen eller liknande.

jag är som alla andra, helt enkelt svennson så det är äckligt.

känns väldigt befriande att kunna säga exat vad jag tycker på denna blogg då jag finner att på min riktiga blogg där jag har mitt namn och bild inte kan utrycka på riktigt vad jag känner, där skriver jag bara för att visa mina kompisar att jag har ett bra liv, att jag är normal.

för sanningen är.

jag blir äcklad av världen.

på riktigt.

jag önskar jag kunde få överleva ett krig eller liknande som slog ut resten av befolkningen med deras fulla ondska som blommstrar mer och mer för varje dag.

jag bryr mig inte om någon förutom min familj, om mina vänner dog skulle jag inte sörja dem, jag vet att det går att få nya.

i bland känner jag morbida saker och tankar som kommer upp... saker som man inte ska tänka.... det är så lockande att bara göra det.... som när jag var nära på att spetsa handen på min så kallade stycmoder med min gaffel när vi käkade... om jag inte hindrat mig sj i sista sekunden hade jag gjort det, rakt framför ögonen på min fader,min bror och min styvbror................

var inte rädda för mig, jag finns därute, jag kanske är din grannflicka? eller din elev? din sons flickvän? jag finns överallt.....