nu vet vi. nu vet jag.

jäkla svikare.

fan ta honom.

ett tag trodde jag att jag skulle bli tvungen att göra abort för att han ville och inte jag, jag trodde jag var med barn och hela köret. hur ska jag, som inte vill ha barn hantera det?

well, hell, jag kan iaf få barn, det är inte många som kan få det heller.

han fick aldrig reda på det eftersom jag inte var det lyckligtvis.

men om, hade jag verkligen kunnat göra det?

abort?

eller hade jag varit tvungen att stanna med en man som jag avskyr i varje fiber för att mitt barn skulle få det bättre än vad jag hade det?

värt att tänka på.

hur hammnade jag här`?

omg!

ja, jag är en människa som säger omg!

jag vill typ bara slita något/någon i stycken nu när min idiot till vän är villig att ta tillbaka den lilla-förtryckande-horan som han ex är.

eller de kanske ska pröva igen?

skjut mig!

maybe Ill haft to kill em all......

operation ta-tillbaka-mitt-ex-och-sedan-när-han-tror-det-är-bra-dumpa-honom-hårt går framåt... i går när vi var på samma fest var han på mig igen.. idiot rent ut sagt, men vad fan jag bryr mig inte, jag är ute efter hans huvud på ett fat och inget annat.

synd att killen jag egentligen siktade på var med någon göteborgshora hela kvällen som han antligen äääälllskar.(himmel med ögonen) kärlek är så jävla överskattat.

Så i dag hade jag en jätterolig konfrontation med en kvinna i från myndigheterna... blir så less på att vara den som alltid tar ansvar, i bland hatar jag alla.

okej inte bara i bland, alltid.

om min mamma och pappa plus resten av min släkt dog skulle det inte röra mig ryggen, de har liksom resten av världen bara gett mig problem, den enda jag någonsin kommer att vara lojal mot är min bror.

Det finns ingen annan i hela världen som jag älskar på riktigt utom honom.

Jag säger att jag älskar folk. de tror jag bryr mig, de tror att jag menar vad jag säger.

jag är nämligen expert på att ljuga sedan barnsben, och inte de som man läser om som spinner på sina lögner så de blir för stora att de inte kan hantera dem, jag kan hantera mina lögner, eftersom min värld är byggd på dem. jag är lögnen.

om vi nu levde i en värld där godheten skulle segra, varför gjorde den aldrig det?

när jag var god brydde sig ingen - Nu när jag är ond undrar alla vem jag är...

jag, är inte snäll... på något sätt...

sitter nu allvarligt och funderar på om jag ska ta livet av en av mina kompisars ex-flickvänner, hon är som jag. ond. hon har inte fattat det än- hon är bara bitch-nivå än, den nivån passerade jag för flera år sedan...

hon tror att hon är smart och använder taktiken tyck-synd-om-mig-jag-har-blivigt-sårad, såååååå fel… såååå fel för hennes del, jag är ju som henne bara värre, jag kan se igenom en lögnare på två sekunder, jag är ju en själv, försök aldrig att ljug för en lögnerska, hon kan mer än vad du någonsin kommer att förstå...

men.

som sagt, jag har fortfarande min yta att stå kvar för och jag vill ju faktiskt inte att min vän ska få lida om jag är den som gör något mot henne, jag bryr mig fortfarande om min vän som är en av de svagaste och vänligaste män gud någonsin har skapat... ironin att han är vän med mig som är den mest elakaste kvinna som går i ett par skor är priceless antar jag... alla som är svaga och hamnar närmare mitt hjärta är de som jag vill skydda, ärligt talat, jag är uppfostrad för att ta ansvar för andra, sen att det slår tillbaka i ansiktet på min mor och far som aldrig såg hur de tog den oskyldiga rosen jag en gång var och uppfostrade mig till den hemskaste varelsen jag är i dag för deras eget behovs skull.

De, skulle aldrig ha satt sina behov framför mig och min bror, de kommer att få lida för att vara de usla och egocentriska föräldrar på ett eller annat sätt...

njuter mer och mer av den här tiden då jag får gå in på den här bloggen efter att ha klarat av min riktiga där sidan som jag låter folk få se kommer fram... egentligen så består jag bara av ren ondska.

okej kanske inte ren, jag anser bara inte att jag någonsin kommer att vara den flicka som folk ser mig annars som.

såg att mitt ex varit inne på min bdb... det kännns bra.. han kan minsann få lida han med.. funderar allvarligt på om jag ska förföra honom och sedan dumpa honom så jävla hårt när han tror att det är okej mellan oss igen.....

hahaha!

kommer nog alltid att hata män, de ger mig ingen anledning att se den ljusa sidan, och jag är inte någon tokig feminist-känga som hatar män på det sättet.. jag hatar män för att de alltid har svikit mig när jag behövt dem som mest, är det inte deras skyldighet att vara våra stöttepelare när det är svårt? lika mkt som att vi ska vara deras?

så jag hatar inte bara män - jag vill se dem lida med- på samma sätt som jag lider/lidit under åren. varför ska de få komma undan?

en del av mig har inget problem med att göra det mitt inre önskar... bara det yttre som stoppar då det inte är tolerart i vårt samhälle att ta bort de som är svaga.... vi får se hur det går.. det är allt jag säger.....det är allt jag säger...

fy fan...

ska ärligt säga en sak nu.

jag är så sjukt trött på folk som klagar för småsaker i sina liv, allså det finns värre saker än att man inte kan köpa ett par skor eller att inte alla kom på din fest.

allvarligt människor.

ge er.

känns som att jag har passerat det steget med att bry mig om vad andra har för problem... so what? so fucking what?

jag bryr mig inte, jag bryr mig inte. jag bryr mig..... inte!

inte inte inte inte!

om livet bara handlar om att reta sig upp på småsaker kan vi lika gärna ta livet av oss allihopa och åtminstonde göra jorden en tjänt och rädda den från mänskligheten iaf.

jag hatar mänskligheten!

det är det.

jag bryr mig inte, jag vill bara hata.

hata känns bra.

hat känns bättre än kärlek.

jag hatar att blanda kärlek med sex till exempel, varför ska det vara så svårt för?

nej. jag vill inte prata med dig, det var en engångshändelse, lev med det.

idioter.

en dag, ska jag göra en basic instinct...

om någon skulle råka komma in på denna blogg och läsa vad jag skrivit tror denna människa säkerligen att jag är en galning som ska låsas in.

kanske.

saken är. jag är helt normal.

jag är den där normala tjejen som du ser i matvarubutiken,arbetet/skolan på krogen eller som går på stan. jag sitter inte hemma och offrar djur till djävulen eller liknande.

jag är som alla andra, helt enkelt svennson så det är äckligt.

känns väldigt befriande att kunna säga exat vad jag tycker på denna blogg då jag finner att på min riktiga blogg där jag har mitt namn och bild inte kan utrycka på riktigt vad jag känner, där skriver jag bara för att visa mina kompisar att jag har ett bra liv, att jag är normal.

för sanningen är.

jag blir äcklad av världen.

på riktigt.

jag önskar jag kunde få överleva ett krig eller liknande som slog ut resten av befolkningen med deras fulla ondska som blommstrar mer och mer för varje dag.

jag bryr mig inte om någon förutom min familj, om mina vänner dog skulle jag inte sörja dem, jag vet att det går att få nya.

i bland känner jag morbida saker och tankar som kommer upp... saker som man inte ska tänka.... det är så lockande att bara göra det.... som när jag var nära på att spetsa handen på min så kallade stycmoder med min gaffel när vi käkade... om jag inte hindrat mig sj i sista sekunden hade jag gjort det, rakt framför ögonen på min fader,min bror och min styvbror................

var inte rädda för mig, jag finns därute, jag kanske är din grannflicka? eller din elev? din sons flickvän? jag finns överallt.....

blir så frustrerad, om man säger att man ska ringa till en annan människa, varför gör man inte det då? nej i stället så låter han mig plågas och jag minns åter varför jag hatar män.

fuck him om han har dumpat mig, då jävlar!

men då kan jag ju iaf gråta... igen...

fuck

saknar honom som fan nu, jag vet att alla säkert tycker att jag är en gnällande tjej som blåser upp allt men nu har jag inte sett min pappa på ett halvår, förra gången tog det tre år innan han dök upp igen.

varför saknar jag honom så mkt för? varför? varöfr?
varför pappa, varför?

skulle du vilja ha med mig att göra om jag var vackrare? om jag var precis som din nya fru var? om jag aldrig sade emot? om jag lovade att plocka undan från matbordet varenda gång som pojkarna ätit färdigt?

om jag tog ut hunden oftare än vad jag gjorde? om jag tog ut soporna mer?

men jag gjorde allt det där medans pojkarna satt frmaför datorn, så varför hatar du mig fortfrande? för att jag har en åsikt? för att jag inte vill plocka av bordet själv som jag borde för att jag är tjej?

för att jag finns?

snääla sig mig varför så jag slipper plågas.....